Hur fungerar lufthastighet rent fysiskt?
Förutom att utbyta energi så överförs också rörelsemängd. Vid kollisioner med omslutande väggar så innebär detta att luften utövar ett tryck på väggen. Detta brukar vi prata om som lufttryck. När temperaturen på luften ökar så ökar hastigheten på molekylerna i gasen, fler kollisioner med väggarna kommer ske och varje kollision blir kraftfullare vilket innebär att trycket på väggen ökar.
Detta visar att det finns ett samband mellan tryck och temperatur. Allmänna gaslagen ger förhållandet mellan tryck, volym, antalet molekyler och temperaturen enligt:
P V = n R T
Om temperaturen ska hållas konstant och trycket sjunker innebär det endera att en del av luftmolekylerna måste försvinna eller att den volym molekylerna upptar måste öka. Om trycket i ena änden av en ventilations kanal är högre än i andra ändan innebär det att det är fler molekyler som kommer röras sig i riktning från högt tryck mot ett område med lägre tryck än i motsattriktning. Om man tar medelvärdet av alla molekylers rörelser och viktar det med deras massor kommer får man fram lufthastigheten. Därmed inser man att lufthastighet kan uppstå på grund av skillnader i tryck eller temperatur. Molekyler rör sig från områden med högt tryck och hög temperatur mot områden med lägre temperatur och lägre tryck. Ju större skillnaden i tryck eller temperatur ju högre blir lufthastigheten.
Vid låga lufthastigheter är strömningen laminär och rör sig luften på ett relativt ordnat sätt och ev. störningar dämpas ut och ordning återupprättas. När lufthastigheten ökar och flödet blir turbulent uppstår något som snarast kan liknas vid kaos. I ett turbulent flöde ändras lufthastigheten från punkt till punkt men också över tid i en och samma punkt mer eller mindre slumpmässigt. När man pratar om lufthastigheten i ett turbulentflöde är det en medelhastighet över tid man refererar till. Avvikelserna från medelvärdet brukar benämnas turbulensintensitet ju mer turbulent flödet är desto större blir avvikelserna från medelvärdet. Både lufthastigheten, medelvärdet, och turbulensintensiteten hos rumsluften påverkar hur vi upplever den termiska komforten i rummet.