Ventilationens historia
Allt byggande och alla hus är till för människor att bo i eller för att bedriva verksamheter av olika slag i. För detta måste inomhusklimatet vara sådant att människor mår bra och att de inte utsätts för hälsorisker. En viktig del i detta är att luftkvaliteten skall vara god, dvs. att inomhusluften skall vara fri såväl från lukter som stör som från ämnen som kan innebära hälsorisker samt vara rätt tempererad.
Det är detta som ventilationen gör och den är därmed en förutsättning för att vi skall kunna vistas inomhus. Ventilation är, och har alltid varit, en helt nödvändig del i konsten att utforma och bygga hus.
Från självdrag till mekanisk ventilation
Byggnader världen över hade fram till 1930-talet uteslutande självdragsventilation. Men med de allt högre husen tydliggjordes ett av självdragsventilationens dilemman; nämligen behovet av stora utrymmen för separata vertikala ventilationskanaler och en kanal per rum. Den svenske civilingenjören Sven Romedahl konstaterade i en publikation från 1931 att samtidigt som husen sköt i höjden blev rummen mindre och mindre till följd av alla ventilationskanaler. Han lanserar då den s.k. överströmmingsprincipen för flerbostadshus som innebär att luft tas in i ”rena” rum varefter den överströmmar till ”smutsade” rum och ventileras ut. I praktiken innebär detta ofta att luft tas in i sov- och vardagsrum och tas ut från toaletter och kök. Utöver detta är självdragsprincipens största brist förutom utrymme också att den ofta använder sig av skortensprincipen, alltså att luft ventileras ut med hjälp av skillnaden på temperaturen inne och ute och förstärkt med en varm skorsten. Något som begränsar funktionen under varma årstider då denna effekt blir reducerat p.g.a. små temperaturskillnader och kall skorsten.
Efter andra världskriget fanns ett stort behov av nya bostäder och lokalbyggnader. För att reducera byggnadskostnaderna krymptes rumshöjderna, varpå behovet av välfungerande ventilation ökade. I flera delar av Europa anammades amerikansk ventilationsteknik med mekanisk till- och frånluft. För att spara värmeenergi användes s.k. återluft, dvs. återföring av använd luft blandad med friskluft. Vintertid återfördes ofta mer än hälften av frånluften då detta var en billig och mycket effektiv lösning för att spara energi. Den blev dock förkastad i bl.a. Sverige en bit in på 80-talet när kritiska röster ifrågasatte det lämpliga i att andas in använd luft, även om den späddes ut med frisk luft. I USA och länder med fuktigt klimat är dock återluft fortfarande en vanlig lösning.
Dagens ventilationssystem i bostäder
I stora delar av världen med kallt vinterklimat är mekanisk till- och frånluft med effektiv värmeåtervinning (FTX) idag en självklarhet vid nybyggnad av såväl lokalbyggnader som bostäder. De stora bostadsvolymer som uppfördes under decennierna efter andra världskriget står idag inför omfattande renoveringsbehov. För en stor andel av de byggnaderna bedöms det vara kostnadseffektivt att konvertera till FTX-ventilation om det genomförs i samband med de stundande renoveringarna.
FTX-ventilation slösar inte energi, utan återanvänder den till gratis värme eller passiv kyla, vilket ger lägre energikostnader. Det borgar för utmärkt energieffektivitet och ett hälsosamt inomhusklimat under alla förhållanden.
