Värme från klimatbafflar

Med Swegons komfortmoduler och klimatbafflar behöver man inte installera några radiatorer och radiatorkretsar för att tillgodose värme- och kylbehovet.

Inledning

Ett vanligt sätt att projektera byggnader är att använda kylbafflar för ventilation och kylbehov, medan värmebehovet vanligtvis hanteras av radiatorer.
Med Swegons komfortmoduler och klimatbafflar kan ventilation, värme- och kylbehov effektivt tillgodoses utan behov av separata radiatorer och radiatorkretsar.
Alla komfortmoduler och kylbafflar från Swegon är noggrant designade och testade för att erbjuda optimal ventilation, värme och kyla.
Att använda Swegons komfortmoduler och klimatbafflar erbjuder en enkel och kostnadseffektiv lösning, där rörinstallationerna är begränsade till komfortmodulerna i taket. Detta sparar inte bara tid och installationsutrymme, utan hjälper också till att minska byggnadens totala koldioxidutsläpp, vilket är fördelaktigt för miljön. Dessutom frigörs värdefull golvyta som annars skulle upptas av radiatorer, vilket möjliggör en mer flexibel och estetiskt tilltalande design av de användbara ytorna.

Vad är ett bra inomhus klimat?

Ett bra inomhusklimat är avgörande för att skapa en hälsosam och bekväm miljö att bo eller arbeta i. Att aktivt reglera inomhusklimatet hjälper också till att förhindra fukt och mögelangrepp samt skydda byggnadens konstruktion, installationer och inredning från stora temperaturvariationer. Allt detta bidrar till att förlänga fastighetens livslängd och behålla dess värde.
När vi designar ett optimalt inomhusklimat kan vi använda standarden SS-EN ISO 7730:2006, som strävar efter att minst 90% av personerna upplever komfort i ett rum.

Några av de värden vi behöver förhålla oss till i ett värmefall är följande:

Operativ temperatur: 20-24°C
Lufthastigheter: 0,15 m/s - 0,25 m/s
Temperaturdifferens mellan huvud och fötter: < 3°C
Strålningstemperatur från ytor:
* 19°C på golv
* <35°C från tak och väggar

Får man ner värmen i vistelsezonen?

Swegon rekommenderar att utblåsningstemperaturen från klimatbaffeln är cirka 2-4 grader varmare än rumstemperaturen för att säkerställa en bra och jämn omblandning i rummet. Denna temperaturdifferens hjälper till att skapa en behaglig och stabil inomhusmiljö.
Högre utblåsningstemperaturer kan leda till större temperaturskiktningar, vilket innebär att värmen stannar kvar högre upp i rummet och inte når ner till vistelsezonen där den behövs mest. Detta kan resultera i en ojämn temperaturfördelning och minskad komfort för de som vistas i rummet.
Den varma luften från klimatbaffeln kommer långsamt att sjunka ner i rummet och blandas med den befintliga luften, vilket bidrar till att skapa ett jämnt och behagligt klimat. Genom att hålla utblåsningstemperaturen inom det rekommenderade intervallet kan man undvika problem med temperaturskiktningar och säkerställa att hela rummet värms upp på ett effektivt sätt.

Du måste godkänna cookies för marknadsföring om du vill visa den här typen av innehåll från Swegon

Var ska man mäta rumstemperaturen?

Swegon rekommenderar att givare för mätning och styrning av rumstemperaturen placeras på en innervägg, cirka 1,1 meter från golvet. Laboratorietester har visat att givare som placeras nära en värmeväxlare i värmeläge oundvikligen påverkas av värmeavgivningen, vilket kan påverka både drift och komfort i rummet.
Man bör också ta hänsyn till solinstrålning, som kan värma upp givaren. Om rumsgivaren monteras nära en dörr finns det risk att temperaturmätningen påverkas av temperaturen i det närliggande rummet när dörren är öppen.

Hur högt kan man ha i tak?

När det gäller uppvärmning från taket är det viktigt att den varma luften når ner till vistelsezonen, där den gör nytta.
Labbtester har visat att bafflar placerade på ett installationsmått mellan 2 och 3,5 meter är optimalt för att säkerställa funktion.
Ett högre installationsmått kan också fungera, men då bör man ta extra hänsyn till andra parametrar såsom framledningstemperatur, luftflöden, rummets utformning och hur rummet ska användas, eftersom alla dessa faktorer påverkar resultatet.

Vilken Framledningstemperatur bör man ha?

Nedan följer två driftexempel som fungerar väl till klimatbafflar.

Reglering vid värmepump – låg tilloppstemperatur och effektiv drift

Värmepumpar fungerar bäst vid låga tilloppstemperaturer och en relativt jämn temperaturdifferens mellan tillopp och retur. Detta gör att man kan reglera systemet mer konventionellt utan att behöva fokusera lika mycket på att hålla en kall retur.
Låg tilloppstemperatur (28–40°C): För att hålla värmepumpens verkningsgrad hög bör tilloppstemperaturen hållas så låg som möjligt, ofta mellan 28–40°C, beroende på byggnadens behov. Ett mindre Delta T, ca 5–8°C, fungerar ofta bra för värmepumpar. Eftersom värmepumpar arbetar mer effektivt vid lägre temperaturer, kan ett högre vattenflöde vara fördelaktigt för att sprida värmen jämnt. Här kan traditionell termostatstyrning användas för att hålla en stabil inomhustemperatur.

Reglering vid fjärrvärme – kall retur och effektiv energiutvinning

Fjärrvärmesystem är mest effektiva när de har låga returtemperaturer, eftersom detta maximerar energiutvinningen i fjärrvärmenätet. För att uppnå detta bör regleringen anpassas så att vattnet avger så mycket värme som möjligt innan det lämnar systemet.
Lågt vattenflöde och högre temperaturdifferens (ΔT): Genom att minska vattenflödet får vattnet mer tid att avge värme, vilket resulterar i en lägre returtemperatur. Delta T (skillnaden mellan tillopp och retur) bör vara hög, gärna 10-15°C, för att effektivt överföra värmen.

Måste man ha ventilationsaggregatet igång nattetid för att tillgodose värmebehovet i fastigheten?

Swegon rekommenderar att aggregatet körs under kalla väderförhållanden utanför ordinarie arbetstid, helst med cirkulationsfunktion som blockerar uteluft och eftervärmare för bästa energieffektivitet.
För att få ut värme från komfortmodulerna behöver aggregatet vara i drift och leverera luftflöde. Hur länge och vilka månader aggregatet behöver vara i drift nattetid beror på byggnadens klimatskal och de specifika förhållandena i projektet.

Vilka kostnadsbesparingar finns det?

Att använda komfortmoduler för både värme och kyla istället för traditionella lösningar med radiatorer och separata komfortmoduler för kyla ger betydande kostnadsbesparingar.

Lägre installationskostnader

Genom att ersätta radiatorer med komfortmoduler som hanterar både värme och kyla minskar materialkostnader och arbetsinsatser, vilket gör installationen både enklare och mer kostnadseffektiv.
Ett tvårörssystem för både värme och kyla är särskilt kostnadseffektivt eftersom det eliminerar behovet av separata rördragningar. Även fyrvägssystem kan användas för ökad flexibilitet.

Lägre driftkostnader

Komfortmoduler ger en jämnare temperaturfördelning, vilket bidrar till minskad energiförbrukning och förbättrad komfort.
Tack vare låga framledningstemperaturer kan värmepumpar arbeta med högre COP (verkningsgrad), vilket både minskar energianvändningen och värmeförlusterna i rörsystemet.

Minskade underhållskostnader

Eftersom komfortmoduler kombinerar värme och kyla i ett system, minskar antalet enheter och komponenter som kräver underhåll, vilket leder till lägre servicekostnader och en mer driftsäker lösning.